Jag har haft minst två Uppvaknanden, säkert fler om jag funderar.
Insikt på högstadiet att jag inte hade vänner, så inne i en värld av böcker å nätcommuinties.

När det tog slut med exet insåg jag hur Jag hade försvunnit, å några av mina redan få vänner. Plus att staden långt hemifrån som i fyra år känts mer hemma än där jag växte upp.... Inte alls kändes så, den kändes falsk och kall, inte längre varm.

Mer nyligen har jag insett saker som att den enda som jag inte varit femte hjulet med, eller den man helst vill vara med... Är mitt ex, som jag inte längre är speciell för. Inte så som jag varit i alla fall.

En annan insikt är att jag inte gillar mig själv, å hur kan någon falla för mig om jag känner mig sämre än alla andra?
Å i slutänden är det bara jag som kan förändra mig själv.


En annan insikt är hur vet jag blivit och hur jag velar mellan en jakt på balans, en Quick fix och att ignorera eller ge upp.


Alla uppvaknande har ett Wow,nu ska här ske förändring. Men ingen kommer, egentligen.
Förrän nu?