Alla inlägg den 23 oktober 2014

Av Angelica - 23 oktober 2014 07:44

... will never be again, so make it good. Uppmuntrande ord.

Igår när saker inte flöt på å bilbatteriet dog så jag fick gå hem i halvmörker, kyla och regn kände jag mig lagom positiv. Det hjälpte inte att jag innan jag ens var halvvägs råkade trampa med ena foten i en vattenpöl som var bra mycket djupare än den sett ut i halvmörkret. Vattnet som var Kallt trängde in och jag hade inte mycket annat val än att trampa på, för batteriet var lågt i mobilen och jag ville hinna så långt som möjligt med musik i öronen innan den dog. Jag hade ju inte laddat den innan eftersom det hade räckt om jag kört hem, plus att jag hade en billaddare till den. Som nu var värdelös eftersom jag inte kunde starta bilen.
Strumpbyxorna bara sjönk ner från höften/midjan när jag gick oavsett hur många gånger jag än drog upp dem och även om de inte föll ner till skorna utan stannade på låren var det inte direkt bekvämt, men gå helt barbent i kylan gick ju inte heller.

Jag var trött och hungrig eftersom jag ju Bara skulle köra å lämna böcker på biblan och sen hem och äta.
Jag var inte på ett positivt humör för fem öre. Men mitt i en negativ tankebana kom jag att tänka på de där orden, att dagens datum aldrig kommer igen. Ville jag låta den här dagen vara dagen då allt bara blev fel? Nej.

Så kom jag att tänka på det som var bra. Jag hade paraply med mig även om jag egentligen inte riktigt behövt det när jag från början skulle kört bil t&r och jag hade en varm jacka, halsduk och vantar med mig så jag frös inte supermycket.
Å jag hade från början av lathet tänkt ställa bilen olagligt nära en korsning eftersom jag bara skulle snabbt in och ut skulle det varit lite närmre. Å på kvällen brukar de inte vara kolla. Men jag ändrade mig och ställde bilen lite längre bort på en laglig plats så nu riskerar jag inga böter alls när jag inte kunde starta och flytta den.
Dessutom upptäckte jag att det inte var någon parkeringsavgift där jag stod så jag behövde inte heller betala någon avgift för de timmar den får stå imorgon tills på kvällen då jag ska få starthjälp.
Ännu en bra sak var att jag ju känt att jag inte hunnit med att träna eller få mer motion och nu fick jag ju mig faktiskt en kvällspromenad.
Plötsligt var det mycket bra med den här dagen och inte bara dåligt. Som förstärktes av att mobilbatteriet faktiskt räckte hela vägen hem så att jag slapp gå i mörkret i tystnad en enda bit.

Tänk vad en dag kunde förändras när jag ändrade inställning till den. Är det kanske det här folket från The Secret 1&2 menade när de tjatade om Gratitude som jag inte tyckte funkade för mig. Jag tyckte att det hjälper inte att vara "tacksam" för det är allt jag haft allt för länge och inga egentliga framgångar, bara stått och stampat på mer eller mindre samma ställe fastän jag kämpat och kämpat.
Men nu mår jag bättre. Mycket bättre än förra året. En dag i taget framåt.

ANNONS
Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se