Jag ältar för att jag har alltid tvingar mig att må bra genom att säga: jag har inga vänner men jag e bra i skolan och på jobbet. Men om jag har varken eller, då faller jag jag samman, försöker ljuga för mig själv att jag visst mår bra. Jag kanske skulle träffa en psykolog och kolla upp om jag egentligen inte lider av depression.
Så länge jag är lättsam mår jag bra. Så jag tänker vara lättsam. Vara zenoptimist så att livet går vidare.