Rörig dag. Dels far min som gjort illa ena knäet/benet, dels prestationspress med efterföljande ånger. Bland annat.
Å nu ska jag försöka sova, med en öm rygg( mycket stå och lite sitt, dålig hållning skördar offer?) och tankar som gnager.
Tankar som skam - så gammal som jag är men ändå presterar jag så "dåligt" att jag kryper ihop. Ånger, ånger. Över blyghet, brister i noggrannhet(jag som stoltserar så över att vara Noggrann).

Nåväl, vila 2 dar å sen på'et igen.
Hoppas på sol imån, på tiden att jag jämnar ut brännan lite. Har nämligen fått på ansikte, framsidan av armar. Axlar och en del mellan hals&byst, mjölkvit resten av kroppen. Lagom bra, men bättre inget.
Det är promenader som gjort det, sol ovanifrån som når så långt ner.
Hm... Känner mig lite mindre ångerfull, andas, släpp.
Behöver ju sömn å gjort är gjort:S
Å kommer aldrig mer igen.
Fan, fan, fan... Andas!
Sov...