Japp, promenad avklarad. Gick en runda fastän solen gått ner och det var lite halvskumt här och där. En halvtimma och tre km,en bravur med tanke hur sällan jag gått nuförtiden:)
Nu ska jag plugga lite innan det blir lördagsmys; popcorn och Cola^^

Den här dagen känns rätt bra!:D

En dag i taget och igår skulle jag fått en massa gjort men det hände inte så mycket.

Men det är okej för det var inte pga lathet utan för att jag lyssnade på kroppen- om man känner sig febrig och så öm i ögat/ögonen att det blir spänningshuvudvärk bara av att vara uppe en kort stund...
Så är det bara att acceptera ett gäng extra timmar i sängen så att kroppen får den vila den behöver, även om jag kände mig aningen rastlös så låg jag kvar. Fick i mig frukost , smoothie och lunch. Några små ärenden fixade ändå.

Idag mår jag så mycket bättre och har fått mig en kort promenad och en del annat avbockat. Dagen är ju inte slut än. Efter jag smält lunchen/middagen blir det plugg och en längre promenad.
Plugg inför omdugga och kommande tenta, behöver verkligen få mycket gjort. Ska få mycket gjort.

Pausa , tänk, agera sedan. Agera, inte reagera. Ett bra råd från The compass/The Secret 2.

Det gjorde jag igår och har gjort idag.
Pausade, tänkte efter vad jag behövde göra och plitade ner det igår, bockar av det bit för bit idag.
Pausa är bra inte bara för att lugna röriga tankar som skapar stress, utan även för kosten.
Igår: Pausa och lägg undan chips, ät kvällsmat istället.
Idag: pausa, inte äta chips, inte äta tacos utan laga till det du tänkt från början. Drick smoothien du förberett och ha tålamod.
Även småsaker som Okej, nu blev det matlådor och sedan rörelse, men att dammsuga och moppa golvet behöver jag också göra så omprioritera.

Jag känner mig mer vaken, uppmärksam och inte fast i ett vakum i form av tv-distraktioner och dåligt samvete. Dåliga ursäkter "Äsch det är så sent nu, ingen idé".
Nej, något pluggande har det inte blivit gjort ännu men än finns det tid till även det.

Jag är på god väg till att må bra.

Det är underligt hur jag kan känna mig matt, nere och orkeslös en stund och i nästa inte förstå vad som ens fick mig att må så.
Ta ett steg varje dag i riktning mot ditt mål, hur litet det än må vara är det bättre att inte göra något alls.

Det har jag ändå gjort, inte brytit ihop och gett upp utan ändå gjort en del av vad jag satt på dagens to-do-list.
Å hållt igen lite vid handlingen när jag upptäckt att saldot på kontot var mindre än tänkt. Mindre eftersom jag inte balanserat kvitton på någon dag nu. Var så himla trött igår efm/kväll när jag kom hem.
Balansera kvitton och måla om naglarna har jag kvar från listan. Men jag tror att jag bockar av Diska från listan istället och sedan går och fixar till och går och lägger mig sedan.
Så jag får mig en sovmorgon imorgon.

Inte bara för att jag är så hungrig att magen knyter sig.
Jag ville ta en paus, men fb-folket fortsätter att dela. Dessvärre inte bara saker som får mig att le. Utan saker som drar energi. Som får mig att vilja skriva om det, diskutera det.
Samtidigt känns det lönlöst, får mig att må illa vad som sagts och hur inte dess väljare ser det.
Jag vill på sätt och vis ge mig in i det, men magen knyter sig och jag mår illa för jag vet att allt jag kommer säga kommer att ursäktas, förlöjligas och förvridas som ett stöd för deras åsikter.
Sverige har hamnat i två läger: de som Förstår, Ser och förgäves försöker att få andra att göra det, och de som bestämt sig för att vägras omvändas, Tro, Förstå, Känna Tvivel inför deras åsikt.
Bättre på sätt och vis än att inte ta det på allvar, men samtidigt uppenbarligen fel väg att gå för att uppnå det man vill.

Som i The Secret: Push against only strenghten What you are phishing against.

The Secret lyssnar jag för övrigt på nu, i hopp om att det ska lugna mig och hjälpa mig att släppa såpass att jag kan fokusera på det som närmast egentligen kräver mitt engagemang.
Som min röra till lgh och pluggandet som jag ligger efter med.??

Alla röster lagda, partidiskussioner på fb och annat har nu ingen makt att ändra resultatet. Det blir underliga 4 år framåt. Lyckas S föra igenom sin politik kommer nog iaf sjukpensionärer och andra som står utanför arbetsmarknaden att få mer i plånboken. Å ungdomar slipper växa på egen hand de tre första inskrivna månaderna. Mer bekvämt, men uppmuntrande att ge allt själv? Det vet jag inte.

Men nu är jag trött. Inte bara fysiskt för att jag höll mig vaken under gårdagens valvaka till stor del med hjälp av kaffe&energidryck.
Utan psykiskt. Känner mig lite uttömd.
Tillbaka till fokus på mig. Till vardagens tristess, stress och ljuspunkter.

Till en paus från samhället. En stund i alla fall. För det är så rörigt just nu. Gör mig besviken och förbannad.
Suger energi och jag orkar inte. Trött.
Jag behöver hämta energi.

N var en helg och de väggar jag satt upp rämnade så småningom.
Speciellt en natt då han sov men jag förgäves försökte låta bli att gråta. För att det blivit så tydligen med han här
hur ensam jag har blivit, hur mkt jag skulle sakna honom. Den jag en gång var med honom, någon jag själv tyckte om och känslan av att vara så omtyckt, så speciell i hans ögon.
Alla framsteg jag tyckte mig gjort sedan vi gjorde helt slut för... Till jul två år sedan?
Kändes helt bortblåsta.
Just då, i svallet av känslor.

Men så tänkte jag efter, sökte lugn. För det är ju egentligen inte N jag verkligen saknar, det är att ha självförtroende och att vara lycklig.
Inte känna att jag kämpar men inte kommer framåt, mest står och stampar. Så, jag bestämde mig för att varje dag ta ett steg framåt, bryta en trend och inte ta enkla vägen, den som förr eller senare leder till dåligt samvete.
Som att ringa kundservice, inte maila.
Att inte vänta en timma tills första rasten för att jag är 10 min sen till en föreläsning utan gå in ändå: stå ut med den tillfälliga skämigheten och få in en massa kurskunskap istället.
Att inte fastna vid tvn fastän min lgh är en röra jag egentligen bestämt mig för att fixa den dagen.

De svårare stegen är att regelbundet motionera&träna och att lägga timmar i sträck på att läsa kursböcker osv.

Att bli den jag vill vara, inte grämas i efterhand över vad jag Borde ha gjort men lät bli att göra.

So far, quite good...

För ett bra tag sedan, lade jag upp en uppg där man skulle rada upp alla krav man satte på sig själv, vad skulle ske under en dag/vecka eller längre.
Poängen där var att inse att när man ser helheten så är kraven för höga.
För mig iaf, jag kan inte hinna med Allt jag vill göra eller förväntas göra. Så att jag kunde förstå att jag inte behövde gräma mig över det, trycka ner mig själv.

På inspiration från Law of attraction, vill jag göra något liknande men motsatt, måla upp en vision av idealet leverne för mig och sedan få fram hur jag kan göra det möjligt. Få fram kristallklart hur jag ärligt vill leva mitt liv.
Ex:
Boende: först å främst vill jag hålla det rent, snyggt, ordningsamt och mysigt. Sedan vill jag hitta en lägenhet med lägre hyra men inte mkt mindre yta i ett närliggande område, med balkong eller uteplats.

Hälsa: jag vill gå ner i vikt och bli smal igen, men samtidigt inte rasa i vikt eller påtvinga vanor som inte kommer att hålla i längden. Komma iväg på core, yoga och Zumba.

Ekonomi: jag vill öka min inkomst så att jag har råd med mer saker och att kunna fika, gå ut och resa lite. Samtidigt kunna dra ner på saker jag inte behöver och få in foten på ett arbete jag kan trivas med och fortsätta på under resten av mina studier och efter dem.

Studier: jag vill förmå mig att sitta några timmar varje vardag minst och hänga med och inte halka efter.

Nästa steg är att pussla ihop dessa delar tillsammans kombinerat med att träffa vänner&familj, följa tv-serier och annat som drar i mig.